Jorden snurrar bara framåt 
Boken är ett urval texter från block och blogg, en del från mina program i radions ”Vid dagens slut”, en del från krönikor och debattinlägg – etthundrafemton texter – anteckningar, notiser, berättelser om tiden, dess rörelse, vår tid, hastigheten. Vad händer med en gammal människa, när hemtjänstens mat serveras i svarta lådor av frigolit, och dag efter dag måste ätas i ensamhet? Varför tittar vi bort, när vi möter dem som är glada om de kan göra en bädd av gårdagens nyheter? Hur många väskor orkar en människa bära? Hur många köpstäder orkar mänskligheten bära? Och hur kan det komma sig att mobilens funktion för radio ligger under ikonen för underhållning? Radio som är allt annat än underhållning i min värld, radio som är bildning. Och var kommer barnen in?
 
Som vanligt hopar sig frågorna mot slutet, som ett för långt efterord. Den här boken har inget efterord. Den är ett efterord. Precis som alla ord – de kommer efteråt, som klokheten.
 
Jorden snurrar bara framåt är Helena von Hofstens tredje bok efter Andra sidan väggen, 2003, och Om jag kunde skriva skulle jag skriva en bok om människans största lycka och olycka, 2007.